Lärarutbildning - yngre barn - 140 poäng

Centrala styrdokument
Högskoleutbildningen i Sverige lyder under Högskolelagen, SFS 1992:1434. Denna lag anger i 1 kap 9 § ett övergripande mål för alla grundläggande högskolestudier.

Olika utbildningars omfattning och mål preciseras i examensordningen som ingår i Högskoleförordningen, SFS 1993:10 och SFS 1994:1310. Angående lärarutbildning och lärarexamen anges följande:

Högskoleutbildningen i Sverige lyder under Högskolelagen, SFS 1992:1434. Denna lag anger i 1 kap 9 § ett övergripande mål för alla grundläggande högskolestudier:
"Den grundläggande högskoleutbildningen skall ge studenterna
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, samt
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.

Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
Forskarutbildningen skall, utöver vad som gäller för grundläggande högskoleutbildning, ge de kunskaper och färdigheter som behövs för att självständigt kunna bedriva forskning (Lag 2001:1263).

Mål (utöver de allmäna målen i kap § 9 högskolelagen)
För att få lärarexamen skall studenten ha de kunskaper och de färdigheter som behövs för att förverkliga förskolans, skolans eller vuxenutbildningens mål samt för att medverka i utvecklingen av respektive verksamhet enligt gällande föreskrifter och riktlinjer. Studenten skall vidare kunna
- omsätta goda och relevanta kunskaper i ämnen eller ämnesområden så att alla elever lär och utvecklas,
- bedöma och värdera elevers lärande och utveckling samt informera och samarbeta med föräldrar och vårdnadshavare,
- förmedla och förankra samhällets och demokratins värdegrund,
- orientera sig om, analysera och ta ställning till allmänmänskliga frågor, ekologiska livsbetingelser och förändringar i omvärlden,
- inse betydelsen av könsskillnader i undervisningssituationen och vid presentation av ämnesstoffet,
- självständigt och tillsammans med andra planera, genomföra, utvärdera och utveckla undervisning och annan pedagogisk verksamhet samt delta i ledningen av denna,
- tillvarata och systematisera egna och andras erfarenheter samt relevanta forskningsresultat som grund för utveckling i yrkesverksamheten,
- använda informationsteknik i den pedagogiska utvecklingen och inse betydelsen av massmediers roll för denna.

Härutöver gäller de mål som respektive högskola bestämmer. Förordning (2001:23).

Programbenämning, antal poäng

Programbenämning: Lärarutbildning
Antal poäng: Minst 140 poäng eller minst 180 poäng.
Engelsk benämning: Teacher Education

Utbildningsplanen är gemensam för

- lärarutbildning riktad mot de yngre barnen i förskola, förskoleklass, grundskolans tidigare år eller fritidshem – minst 140 poäng.

- lärarutbildning riktad mot grundskolans senare år – minst 180 poäng

- lärarutbildning mot grundskolans senare år och gymnasieskolan – minst 180 poäng

Utgångspunkter
Utmärkande för lärarutbildningen är att den skall ge möjligheter för studenten att komponera en egen profil, samt att samtliga inslag i utbildningen skall präglas av yrkesperspektiv, ämnesperspektiv, och forskningsperspektiv. Utbildningen kopplas till såväl yrkesutövning som forskning så att utvecklingen av den pedagogiska, sociala och personliga kompetensen kombineras med ett fördjupat och breddat yrkeskunnande.

Studierna skall ge en teoretisk grund för reflektion och för tillämpning under den verksamhetsförlagda delen. Erfarenheter från verksamheten utgör också grunden för ökad självkännedom, vidgad social kompetens, fördjupad ämnesförståelse och utveckling av en yrkesroll. Allt detta innebär att den verksamhetsförlagda delen skall ha en central roll i utbildningen.

Utbildningen skall utformas i enlighet med grundläggande demokratiska värderingar. Detta innebär att studenter skall ha inflytande över och ta ansvar för sin utveckling och sitt lärande. Studenterna får under utbildningen erfarenhet av hur elevers/studenters inflytande och ansvar kan organiseras, både vad gäller undervisningens innehåll, syfte och genomförande. Studenternas inflytande och ansvar ökar successivt under utbildningen, genom reflektion över och fortlöpande utvärdering.

Jämlikhetsaspekten innebär att innehållet i samtliga kurser bör belysas ur perspektiven klass, kön, funktion och etnicitet. Se bilaga 1. Detta gäller både ämnesspecifika frågor eller områden, didaktiskt inriktade frågor och studenternas möjlighet till delaktighet och ansvar i utbildningen. Miljöaspektens centrala roll i dagens samhälle kräver att varje lärare skall kunna arbeta med denna fråga utifrån sina ämnesperspektiv. Miljöundervisningen skall ha ett tvärvetenskapligt perspektiv och behandla samspelet mellan mänsklig aktivitet och miljö. Studenterna skall i utbildningen utveckla en förståelse och beredskap för att hantera ovanstående frågeställningar samt att se de etiska och moraliska komplikationer som följer med dem.

Internationaliseringsaspekten i utbildningen innebär att studenterna utvecklar en förståelse och en förmåga att hantera möjligheter och svårigheter i möten mellan individer, grupper, kulturer och samhällen. Denna fråga skall ses såväl ur ett lokalt som ur ett globalt perspektiv. Högskolan arbetar aktivt för att skapa nya möjligheter att läsa delar av utbildningen i andra länder.

Högskolans bibliotek är ett centrum och en resurs för lärande och strävan är att tillhandahålla biblioteks- och informationstjänster av högsta kvalitet. Biblioteket är även en pedagogisk resurs i utbildningen.

Kunskaper i och om IKT (Informations- och kommunikationsteknologi) är en viktig del av den blivande lärarens samlade kompetens. God användarkompetens är grundläggande, men fokus skall tidigt läggas vid en fördjupning av kunskaper om användning av IKT på för skolan angelägna områden. Etiska frågor i samband med IKT-användning skall behandlas liksom grundläggande källkritiska krav.

Samtliga lärarstudenter bör besöka minst två bildningsseminarier per år. Syftet med dessa seminarier är dels att bidra till studentens progression vad gäller vetenskapligt tänkande, dels att skapa förutsättningar för studenten att utveckla sin förmåga att se på världen från olika perspektiv och att ställa sig utanför invanda föreställningar – att bilda sig – vilka kan ses som en nödvändighet i vår komplexa och snabbt föränderliga värld. Speciellt fokus läggs på naturvetenskaplig bildning.

Lärarutbildningens yrkesperspektiv
Lärarutbildningens målsättning är att studenterna lämnar utbildningen som professionella yrkesutövare samt att de under utbildningen påbörjat och insett vikten av ett livslångt lärande. Utbildningen ger de blivande lärarna möjlighet att själva utforma sina studier inom givna ramar för att därigenom profilera sin yrkesutbildning.

Förmågan att kommunicera med hjälp av skilda uttrycksformer är central. Det innebär att studenterna genom hela utbildningen skall pröva olika uttrycksmöjligheter och medier. Studenterna skall få möjlighet att i tal och skrift utveckla språket som redskap för tänkande och kommunikation, både i studierna och i frågor som rör studenternas ansvar och delaktighet i utbildningen.

Studenterna skall utveckla sin förmåga att förstå, hantera och belysa allmänmänskliga, existentiella och ibland livsavgörande frågor i en tid av snabb förändring. I utbildningens samtliga kurser måste därför dessa frågor lyftas fram och diskuteras.

Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen innebär en möjlighet till lärande i arbetet och ger studenterna tillfälle att dels utveckla yrkeskunskaperna, dels öva förmågan till reflektion. Studenten bör bli förtrogen med sådana aspekter av läraryrket som samtal med barn, elever och föräldrar samt arbete i arbetslag. Av avgörande betydelse för den verksamhetsförlagda delens kvalitet är att de enskilda skolor, dit de verksamhetsförlagda delarna förläggs, knyts till högskolan som samarbetspartner.

Lärarutbildningens ämnesperspektiv
Lärarutbildningen har som målsättning att studenten skall utveckla sina ämneskunskaper.

Grundläggande ämneskunskaper är en förutsättning för att barn och ungdomar skall kunna klara den allt viktigare uppgiften att söka efter, värdera och bearbeta ny kunskap. Dagens och morgondagens lärare behöver djupa och breda kunskaper inom ämnen och ämnesområden. Vidare är goda ämneskunskaper nödvändiga för att läraren skall kunna engagera och stimulera barn och ungdomar och också kunna bearbeta nya frågeställningar inom sina kunskapsområden. En god ämnesförståelse är en nödvändighet för att uppnå trygghet i rollen som lärare.

Gedigna ämneskunskaper är en förutsättning för ett tvärvetenskapligt arbetssätt. De utgör en av grunderna för att en lärare skall kunna ta ställning till stoffurval, arbetsformer och arbetssätt i förskola, förskoleklass, fritidshem och skola. Alla elever behöver samspela med en lärare som har goda och relevanta kunskaper inom ett eller flera ämnen/ämnesområden. Med goda och relevanta kunskaper kan läraren se sammanhang, genomföra urval, värdera och prioritera i innehållet.

Ämnesinnehållet skall vara relevant för det kommande yrket och dessutom ha en tydlig didaktisk inriktning. Frågorna om vad som skall vara undervisningens innehåll, varför ett visst innehåll väljs och hur undervisningen organiseras skall ses mot bakgrund av såväl skolans mål som samhällets utveckling och människans villkor.

Lärarutbildningens forskningsperspektiv
Eftersom forskning syftar till att söka ny kunskap om världen och människan, leder den till en ständig omprövning och förnyelse av vår verklighetsuppfattning. För att kunna förnya och förbättra framtidens skola, är därför programmet tydligt kopplat till högskolans prioriterade forskningsområden och till annan forskning med anknytning till lärarutbildningen.

Lärarutbildning och aktuell forskning bl a vid Högskolan Kristianstad binds målmedvetet samman. Utbildningen vilar härmed på såväl vetenskaplig grund som på beprövad erfarenhet (Högskolelagen 1 kap 2 §). Val av innehåll samt arbetssätt tar sin utgångspunkt i samtida nationell och internationell forskning.

Inom Högskolan Kristianstad finns prioriterade forskningsområden med tydlig anknytning till lärarutbildningen inom lärande, kunskapsbildning och skolutveckling. Forskningskompetensen inom lärande och undervisning i matematik och naturvetenskap samt inom språkens didaktik är speciellt intressant med tanke på det nationella uppdraget att öka kompetensen hos utbildade lärare inom dessa ämnesområden.

Examensarbete som genomförs i form av en uppsats om 10 poäng bör knytas till pågående forskning inom lärarutbildningen. Samtliga lärarstudenter bör besöka minst två examensarbetesredovisningar per år. Syftet är att studenten skall utveckla sin förståelse för hur examensarbete kan bedrivas.

Högskolan arbetar aktivt med att forma "utvecklings- och forskningsarenor" i kommuners rektorsområden där studenterna utvecklar sin lärarkompetens tillsammans med handledare i verksamheten. Studenterna genomför såväl verksamhetsförlagd utbildning som empiriska delar i olika mindre projekt och i examensarbetet på "sin" enhet.

Upplägning och innehåll
Lärarutbildningen består i Kristianstad i enlighet med proposition 1999/2000:135 av tre sammanhängande delar, som kallas utbildningsområden: det allmänna utbildningsområdet (AU), ett utbildningsområde med inriktningar och ett utbildningsområde med specialiseringar. För studenter som skall bli lärare i naturvetenskapliga ämnen och/eller matematik och som saknar naturvetenskaplig och matematisk behörighet ingår dessutom en inledande kompletteringstermin där kurser i matematik och naturvetenskap ingår.

AU, inriktningar och specialiseringar består av kurser om 5, 10 eller 20 poäng. Kurser kan bestå av delkurser, om 5 eller 10 poäng. Obligatoriska moment framgår av respektive kursplan.

Delar av utbildningen kan ges som fristående kurser. Samläsning mellan lärarutbildning och andra program samt fristående kurser sker i viss omfattning. Undervisningsmoment eller delar av moment kan kräva obligatorisk närvaro, vilket i så fall skall framgå av kursplanen.

Allmänna utbildningsområdet
Ämnet för det allmänna utbildningsområdet är pedagogiskt arbete. Området omfattar 60 poäng och innehåller för läraryrket centrala kunskapsområden och tvärvetenskapliga ämnesstudier. De tre terminerna läses normalt i början, i mitten och mot slutet av utbildningen.

AU fokuserar kunskap, kompetens och färdigheter som är gemensamma för alla lärare. AU uppmärksammar olika sätt att organisera och tillägna sig kunskap och bidrar samtidigt till studentens ämnesfördjupning. AU terminerna ger möjlighet att utveckla förmågan till aktivt, kritiskt och självständigt kunskapssökande. Studenten förväntas att utveckla sitt pedagogiska ledarskap och fördjupa sig i arbetssätt och uttryckssätt som är viktiga för en blivande lärare att behärska.

Den verksamhetsförlagda delen omfattar tio poäng VFU där studenten ges möjlighet att utveckla sin yrkeskunskap, knyta teori till praktik samt öva sin förmåga till reflektion.

Den första terminen ger en introduktion till att studera vid högskolan och till läraryrket. Utvecklingen av studentens egna språkfärdigheter ger grund för en bättre förståelse för betydelsen av elevens läs- och skrivutveckling. Lärarens samhällsuppdrag och läroplanernas värdegrund sätts i centrum. Gruppens betydelse för studentens eget lärande studeras tillsammans med gruppdynamik och konflikthantering. Teorier om lärande och hur kunskap bildas inom olika vetenskapliga traditioner studeras med särskild uppmärksamhet på naturvetenskapliga bildning.

Huvudtemat för termin två är lärarens uppdrag att kunna möta alla elever dvs att organisera lärande miljöer i en skola för alla. Studenten ska utveckla sin samarbetsförmåga genom att tillsammans med studenter från andra inriktningar arbeta med ett tvärvetenskapligt innehåll. Bedömningsfrågor och föräldrakontakter uppmärksammas. Socialisation inom och utanför skolan belyses med särskild betoning på det mångkulturella samhället. Åtgärder mot diskriminering och kränkande behandling studeras. Studenten ska vidareutveckla sin skrivförmåga och vetenskapliga skolning genom att skriva en uppsats i pedagogiskt arbete på nivå 21-40 poäng.

Termin tre (41-60 poäng) utgår ifrån läraryrket i hela sin komplexitet och tar avstamp i utbildningshistoria för att ge ett perspektiv på läraryrket i framtiden. Yrkesetik samt specialpedagogik uppmärksammas. Ett självständigt examensarbete inom ämnet pedagogiskt arbete genomförs. Arbetet kan med fördel knytas till lärarutbildningens forskningstema.

En inriktning är ett utbildningsområde mot ämne eller ämnesområden, som omfattar minst 40 poäng, varav minst 10 poäng är verksamhetsförlagda. Inriktningen svarar mot de ämnen eller de ämnesområden som blivande lärare avser att arbeta med och som knyter an exempelvis till åldern på de barn/ungdomar som utbildningen är inriktad mot.

Inriktningar kan utgöras av mer traditionella ämnen som t.ex. engelska och matematik, men också av andra för läraryrket relevanta ämnesområden som t.ex. miljökunskap, idéhistoria eller barn- och ungdomskunskap.  Läs-, skriv- och matematikinlärning ingår i samtliga inriktningar för verksamhet i förskola, förskoleklass, fritidshem och grundskolans tidigare årskurser. I anslutning till respektive inriktnings ämnesinnehåll studeras betingelserna för hur lärande hos barn och ungdomar sker. Ämnets struktur och innehåll skall göras relevant för läraryrket. De verksamhetsförlagda delarna av inriktningarna skall behandla ämnesområdets didaktik.

Specialiseringar
Specialisering är ett utbildningsområde, omfattande minst 20 poäng relevanta för lärarutbildningen, vilket avser fördjupning, breddning, komplettering av eller nya perspektiv på de kunskaper som tidigare har hämtats in. Studenten kan genom val av inriktningar och specialiseringar själv profilera sin utbildning.

Verksamhetsförlagd del av utbildningen
Den verksamhetsförlagda delen av utbildningen (VFU) består av fältstudier då studenterna utforskar verksamheten på fältet, perioder med handledning i yrkesrollen samt ämnesdidaktik. Perioderna med handledning i yrkesrollen omfattar sammantaget normalt minst 20 och högst 25 veckor beroende på inriktning.

Den verksamhetsförlagda delen av lärarutbildningen skall utveckla såväl den individuella lärarrollen som samarbetsförmågan i arbetslag. Den skall också utveckla studentens förmåga att förstå och utveckla barns och elevers tänkande och lärande. Lärarutbildningen skall förankras i praktiska erfarenheter av undervisning och lärande. Den på vetenskap grundade kunskapen skall ges utrymme att möta den beprövade erfarenheten. Mötet mellan dessa två perspektiv möjliggör en hög kvalitet i lärarutbildningen där studenten ges möjlighet att möta olika kunskapstraditioner och erfarenheter.

All VFU dokumenteras i en personlig portfölj där studenternas reflektioner över egna erfarenheter jämförs med vetenskapens teorier och rön.

Successiva val
Successiva val av fortsatta studier genomförs efterhand och här finns alltid en begränsning avseende förkunskapskrav och platstillgång för den enskilde studenten.

I samhällskunskap och svenska krävs det 60 poäng för undervisning i grundskolans senare årskurser och 80 poäng för undervisning i gymnasieskolan.

Examen
Olika utbildningars omfattning och mål preciseras i examensordningen som ingår i Högskoleförordningen, SFS 1993:10 och SFS 1994:1310. Angående lärarutbildning och lärarexamen anges följande:
"Lärarexamen uppnås efter fullgjorda kursfordringar om 120, 140, 160, 180, 200 eller 220 poäng. Utbildningen skall omfatta följande tre integrerade utbildningsområden: ett allmänt utbildningsområde om 60 poäng, ett utbildningsområde med en eller flera inriktningar om minst 40 poäng mot ämne eller ämnesområde och ett utbildningsområde med en specialisering om minst 20 poäng. Inom det allmänna utbildningsområdet skall de tvärvetenskapliga ämnesstudierna omfatta minst 30 poäng.

För undervisning och annan pedagogisk verksamhet i

- förskola, förskoleklass och grundskolans tidiga år samt fritidshem krävs minst 140 poäng. Utbildningen måste innehålla minst en inriktning om minst 40 poäng och minst en specialisering omfattande minst 20 poäng.

- grundskolans senare år krävs minst 180 poäng. Utbildningen måste innehålla minst en inriktning om minst 40 poäng och en fördjupande specialisering omfattande minst 20 poäng. Resterande specialiseringar måste vara relevanta för läraryrket och en av specialiseringarna måste dessutom utgöra ett andra undervisningsämne.

- gymnasieskolan krävs minst 180 poäng. Utbildningen måste innehålla minst två inriktningar om minst 40 poäng samt minst två specialiseringar om minst 20 poäng vardera som kopplas till respektive inriktning.

- svenska respektive samhällskunskap i grundskolans senare år krävs minst 60 poäng och i gymnasieskolan minst 80 poäng i ämnesområden som är relevanta för dessa ämnen. För undervisning i modersmål krävs inriktning om minst 60 poäng i relevant ämnesområde.

Examensbevis
Studenter som med godkänt resultat genomgått hela utbildningen erhåller efter ansökan ett examens­bevis. I examensbeviset anges:

- Undervisning eller verksamhet som utbildningen är avsedd för

- Inriktningar

- Specialiseringar

- Titel på examensarbetet

- Ingående hela kurser med betyg specificeras

Nämnden för utbildningsvetenskap har beslutat om nedanstående formulering på examensbevisen:

- För utbildning riktad mot de yngre barnen, minst 140 poäng, skall examensbeviset lyda enligt följande: 
"Lärarexamen avseende läraruppdrag i ... följt av ett eller en kombination av nedanstående verksamheter beroende på innehållet i studentens utbildning.
förskola, förskoleklass, grundskolans tidigare år, fritidshem, xxx poäng"

- För utbildning riktad mot grundskolans senare år, minst 180 poäng, skall examensbeviset lyda:
"Lärarexamen avseende läraruppdrag i grundskolans senare år, xxx poäng"

- För utbildning riktad mot grundskolans senare år och gymnasieskolan, minst 180, skall examensbeviset lyda:
"Lärarexamen avseende läraruppdrag i grundskolans senare år och gymnasieskolan, xxx poäng"

Bedömning och betygsgrader
Betyg sätts på delkurs och hel kurs. Betygsgraderna för alla delkurser och kurser är väl godkänd, godkänd och underkänd om inte annat anges i kursplanen. Underlag för bedömning anges i respektive kursplan och tydliggörs vid kursstarten i form av ett separat dokument som närmare beskriver hur betygskriterierna för kursen tillämpas.
Examination sker enligt gällande riktlinjer fast­ställda av högskolestyrelsen.

Avrådan
Uppstår tveksamhet om en students möjligheter att fullfölja utbildningen med godkänt resultat, eller om dennes lämplighet att utöva läraryrket, kallas studenten av utbildningsledaren så snart som möjligt till ett samtal. I samtalet deltar ansvariga lärarutbildare från högskolan och från fältet (LUH och LUF). Om studenten så önskar skall representant för studentkåren närvara. Samtalet, som eventuellt kan utmynna i en avrådan, sammanfattas skriftligt. Denna sammanställning tillställs studenten och en kopia arkiveras. Avrådan undertecknas av utbildningsledaren. Information om hur beslut om avrådan kan överklagas skall ges studenten.

Programutvärdering
Planering och utvärdering av lärarprogrammet görs av lärarlag och studenter gemensamt med utgångspunkt i gällande utbildningsplan, kursplan och tidigare utvärderingar. Kursen utvärderas enligt lärarutbildningens gällande handlingsplan för utvärdering. Resultatet av utvärdering utgör grunden för utveckling och förändring av kursen. Med utgångspunkt från den samlade erfarenheten av kursutvärderingarna, ansvarar Nämnden för utbildningsvetenskap för kvaliteten och kvalitetsutvecklingen i utbildningen som helhet.

Övergångsbestämmelser
Student som antagits enligt denna eller tidigare utbildningsplan har rätt att examineras enligt nedan:

Lärarutbildningen minst 140 p
Antagen ht 2001 - Examinationsrätt senast utgången av höstterminen 2007
Antagen ht 2002 - Examinationsrätt senast utgången av höstterminen 2008
Antagen ht 2003 - Examinationsrätt senast utgången av höstterminen 2009
Antagen ht 2004 - Examinationsrätt senast utgången av höstterminen 2010
Antagen ht 2005 - Examinationsrätt senast utgången av höstterminen 2011

Lärarutbildningen minst 180 p
Antagen ht 2001 - Examinationsrätt senast utgången av höstterminen 2009
Antagen ht 2002 - Examinationsrätt senast utgången av höstterminen 2010
Antagen ht 2003 - Examinationsrätt senast utgången av höstterminen 2011
Antagen ht 2004 - Examinationsrätt senast utgången av höstterminen 2012
Antagen ht 2005 - Examinationsrätt senast utgången av höstterminen 2013

Högskolan Kristianstad eftersträvar påbyggbarhet mellan lärarutbildningen och andra ämnesstudier. Vid fortsatta studier vid annan högskola eller universitet görs bedömning av tillgodoräknande vid respektive universitet eller högskola.

En genomgången lärarutbildning vid Högskolan Kristianstad leder till en allmän behörighet att inleda forskarstudier inom det utbildningsvetenskapliga området. Olika forskningsinriktningar inom utbildningsvetenskap har sina särskilda behörighetskrav som kan uppfyllas genom successiva val inom lärarutbildningen. Det är upp till varje enskild student att tillse att de val som görs leder till önskvärd behörighet. Högskolan Kristianstad erbjuder idag möjlighet till forskarutbildning, dels i samverkan med andra enskilda lärosäten och dels genom nationella forskarskolor.